De symboliska formernas praktiker 1 ArtMonitor Mats Rosengren Mats ROSENGREN Ansvarig utgivare: De symboliska Johan Öberg formernas praktiker – Konstnärliga fakultetskansliet Ernst Cassirers Göteborgs universitet samtida tänkande Box 141, 405 30 Göteborg [email protected] © Mats Rosengren och Synpunkter på vår utgivning ArtMonitor De symboliska mottas med intresse. formernas praktiker – www.konst.gu.se Isbn: 978-91-978476-1-2 Ernst CASSIRERs samtida tänkande Tryck: Form: s. 5 INLEDNING : Symboliska former för vår tid Munkreklam Plaquette Munkedal 2010 s. 23 1. Det mest ofrånkomliga : MENING s. 39 2. MYT Illustration: s. 71 3. SPRÅK s. 103 4. TEKNIK Star & Day s. 135 5. FILOSOFI s. 161 6. AVSLUTNING : En filosofi för konstnärlig forskning ? s. 172 LITTERATUR Kolofon s. 3 Innehåll 1. An Essay on Man, Yale INLEDNING : Symboliska former för vår tid University Press, 1944, s. 68. Alla översättningar är mina egna, om inte annat anges. I den sista bok som Ernst Cassirer publicerade under sin livstid – An Essay on Man, 1944 – skrev han : Vi kan inte definiera människan genom en inre princip som skulle utgöra hennes metafysiska essens – inte heller kan vi definiera henne genom någon medfödd förmåga eller instinkt som man kan konstatera genom empirisk observation. Människans iögonenfallande karakteristikum, hennes särmärke, är varken av ett metafysiskt eller fysiskt slag – det utgörs av hennes verk. Det är detta verk, det är systemet av mänskliga aktiviteter, som definierar och bestämmer mänsklighetens krets. Språk, myt, religion, konst, vetenskap, historia är beståndsdelarna, de olika sektorerna inom denna krets.1 I detta citat finns, i ett nötskal, allt det som gör Cassirer till en såväl samtida som angelägen tänkare. Här är det inte fråga om att ställa objektivism mot relativism, realism mot konstruktivism, kropp mot själ eller ande mot maskin – Cassirers tänkande för oss, om vi vill, bortom dessa ofruktbara positioneringar och motsättningar som så länge präglat våra sätt att förstå oss själva och vår värld. I stället erbjuder han en filosofisk-antropologisk hållning som tar människans skapande på allvar – oavsett om det gäller 5 Inledning 2. Jag tänker bland annat konst, myt och religion eller teknik, vetenskap och språk. Han på Pierre Bourdieu, visar oss en möjlig väg att följa i denna tid som inom konsterna Judith Butler, Gilles och akademierna såväl som i samhället i stort befinner sig i Deleuze, Jacques Derrida, kölvattnet efter den genomgripande kritik av den traditionella Michel Foucault, Donna synen på kunskap, individualitet, politik, ideologi och makt Haraway, Bruno Latour, som under 1900-talets sista decennier framfördes en heterogen François Lyotard för att samling tänkare, politiska teoretiker och vetenskapare som, bara nämna några av de stora inbördes skillnader till trots, ofta klumpas samman under mest omskrivna namnen. beteckningen postmodernister av dem som inte orkat eller 3. Eller kanske snarare förmått ta sig an och förstå deras tankar.2 I dagens politisk- utplånande. Se till epistemiska situation ställs återigen frågan vad det kan exempel det berömda innebära att vara människa – men utifrån radikalt annorlunda och allra sista stycket förutsättningar än dem som fick Michel Foucault att i mitten av i Les Mots et les Choses, 1960-talet proklamera människans död.3 Gallimard ( 1966 ), Det behövs i dag ett nytt och delvis annorlunda där Foucault talar om kunskapsbegrepp än det traditionella, blott diskursiva – ett människan som en begrepp som bereder plats för att förstå människans verk, förstå sentida uppfinning människans alla aktiviteter som kunskaper i egen rätt.4 De som, gissningsvis, snart motsättningar och dikotomier som präglat det västerländska kommer att suddas ut vetenskapliga tänkandet – som till exempel teori och praktik, ”som ett ansikte tecknat verklighet och illusion, kropp och medvetande, form och innehåll i sanden utplånas av – kan i dag avfärdas som ohållbara och inadekvata när det vågorna”. ( s. 398 ) gäller en genomgripande förståelse av oss själva. Samtidigt är vi 4. För en beskrivning oundvikligen hänvisade till att använda just dessa motsättningar och kritik av detta och begrepp för att alls kunna kritisera, förstå och kanske traditionella begrepp, överskrida dem. Ett begreppsligt såväl som praktiskt politiskt samt för några förslag dilemma. på hur det skulle kunna De stora ideologierna och berättelserna om människans omformas se mina böcker bestämning, hennes mål och mening framstår i dag just så Doxologi – en essä om som berättelser, myter att leva eller dö för – men ingen av kunskap ( 2002/2008 ),och dem bär den slutgiltiga sanningen om oss och vår värld ; För en dödlig, som ni vet, är historiematerialismen lika lite som genetiken eller den radikala största faran säkerhet ( 2006 ), kunskaps- och kulturrelativismen. Likväl kan vi inte klara oss båda på Retorikförlaget. utan dem heller – de bär just de socialt imaginära betydelser som 7 Inledning tillsammans formar den betydelsemagma som gör vår tid och våra samhällen till just det som de är : Specifika sociala förkroppsligade konstrukter i och genom vilka vi lever våra liv, formar våra begär och drömmar, värderar och förkastar, bygger och raserar. I detta ljus framstår Ernst Cassirers tänkande, trots att det i huvudsak tog form under 1900-talets fyra första decennier, som en i högsta grad aktuell och samtida inspirationskälla. Genom sin specifika filosofiskt antropologiska hållning, där han låter filosofi samspela med de för hans tid senaste rönen inom såväl biologi, fysik, lingvistik som kulturteori, skapar han en möjlighet att förstå människan och hennes verk som alltid och nödvändigtvis förkroppsligat ; hennes värld inte som något hon upptäcker, utan som något som framträder i och genom skapande – i och genom vetenskap, konst, myter, språk, politik, religion, vanor och traditioner, sammanflätade i en ständigt skiftande väv av meningsbärande och -skapande symboliska praktiker och former. Cassirers fokus på människans verksamhet, på det rörliga och mångskiktade i vår värld och på hur dessa olika skikt förhåller sig till varandra är i mina ögon skäl nog att idag lyfta fram De symboliska formernas filosofi, vars tre första band publicerades under åren 1923 till 1929 ; ett fjärde band publicerade posthumt 1996. Böckerna ger en möjlig fond och verktyg väl avpassade för en samtida reflektion kring kunskaps- och meningsfrågor inom konsten, inom humanvetenskaperna och i synnerhet inom den konstnärliga forskningen. Men inte bara det – Cassirers tänkande står i samklang med och förstärker de i mina ögon mest intressanta tendenserna inom dagens forskning och fungerar produktivt just på det sätt som Cassirer förmodligen skulle ha velat. I sin bok Kulturvetenskapernas logik från 1941 skriver han till exempel : Det produktiva står i ständig opposition till det traditionella. /…/ De tendenser som inriktar sig på att bevara är inte mindre betydelsefulla eller oundgängliga 9 Inledning 5. ”Zur Logik der än de som inriktar sig på förnyelse, eftersom förnyelse Kulturwissenschaften” förverkligar sig endast med utgångspunkt från i Gessammelte Werke permanensen, och eftersom det permanenta kan existera Hamburger Ausgabe, Felix endast genom en ständig självförnyelse.5 Meiner Verlag, 2007, s. 472 ; i engelsk * översättnig i The Logic of the Cultural Sciences, Yale I denna essä hoppas jag kunna visa hur och varför Cassirer är University Press, 2000, relevant för den samtida konstens, för forskningens liksom för s. 113–114. den konstnärliga forskningens alla praktiker. Jag vill sätta hans 6. Till exempel J M Krois : tänkande och begrepp i samspel med såväl andra filosofer, Cassirer : symbolic med samtida konst och forskning, som med mina egna försök forms and history, Yale att närma mig den konstnärliga forskningens och konstens University Press, 1987. kunskapsproblematik, via den retoriska kunskapssyn som jag kallar doxologi. Det kommer inte bara, eller ens huvudsakligen, att bli fråga om en utläggning av Cassirers filosofi i allmänhet – för den som vill ha sådana finns utmärkta böcker att tillgå.6 Vad jag syftar till är i stället ett försök att arbeta vidare med och genom de begrepp, den hållning och de möjligheter till att förstå och forma vår värld som Ernst Cassirers filosofi erbjuder. Jag kommer lyfta fram den märkliga dubbelhet som finns hos Cassirer. Han var på en och samma gång en typisk representant för ett bildningsideal, ett utvecklingstänkande och en förnuftstro som under åren efter 1945 allt mer kommit att framstå som daterade, ohållbara och ofta en smula naiva – och en av dem som genom sitt filosofiska framsynta tänkande beredde vägen för just det kritiska och konstruktivistiska tänkande som präglar efterkrigstiden fram tills idag. Jag kommer i viss mån att försöka aktualisera hans tankar och idéer, inte minst genom att koppla dem till den samtida trend inom kunskapsteori och vetenskapsfilosofi som man skulle kunna kalla process- och immanenstänkande. Den arbetsmetod jag kommer att förorda som en möjlig väg för den konstnärliga forskningen är också den som jag själv 11 Inledning 7. Jag kommer, hellre använder i denna text – bricoleurens.7 Vad denna går ut på mer i än att försöka hitta detalj återkommer jag till på flera ställen nedan ; här räcker det, tror en ungefärlig svensk jag, med att säga något om betydelsen av denna, som jag hoppas, motsvarighet, eller blivande ”fackterm” inom den konstnärliga forskningen : Bricoleur att transkribera dess är franska och betyder ungefär tusenkonstnär, fixare, händig stavning, använda den person – alltså någon som ser oanade möjligheter i de ting och franska grundformen begrepp som finns för handen och använder dessa för att skapa bricoleur och försvenska nya, otänkta och oprövade lösningar utan att begränsas av de för ordet när sammanhanget begreppen, tingen eller tankarna avsedda användningsområdena. så kräver – alltså Bricoleuren är en eklektiker i ordets bästa mening – en praktiker kommer jag till exempel som skapar teorier, en teoretiker som praktiserar sina idéer ; just att tala om ’bricolerande som en konstnärlig forskare. tänkande’ eller ( som Den konstnärliga forskningens möjliga epistemologi här ) om ’bricoleurens och metoder är ett genomgående tema i denna essä – och det är metod’. Jag hoppas detta utifrån detta som jag närmar mig Cassirers filosofi och bricolerar inte skall förorsaka några den samman med annat tankegods. Men först i det sista avsnittet större förståelseproblem. kommer jag att direkt ta upp frågan om hur och på vilket Cassirers tankar kan bli till en filosofi för konstnärlig forskning. Innan dess kommer jag, att i fem olika kapitel, ägna mig åt de aspekter och teman inom Cassirers tänkande som tycks mig mest intressanta ur detta perspektiv sett– alltså frågor om hur mening skapas, samt hur man kan koppla dessa till myter, språk, teknik och filosofi. Vad som står på spel är hur vi i dag kan förstå, närma oss, delta i och omforma våra symboliska formers praktiker. Men innan jag kommer in på meningsfrågorna vill jag mycket kort säga något om Cassirers liv och tänkande i allmänhet : Ernst Cassirer föddes 1874 i Breslau i Tyskland i en sekulariserad, välbärgad judisk familj. Han disputerade som 25-åring år 1899 och inledde en framgångsrik universitetskarriär. 1919 blev han professor vid Hamburgs universitet där han senare också, åren 1929–1930, var rektor. I Hamburg kom Cassirer i kontakt med Aby Warburg och dennes bibliotek. Detta omfångsrika bibliotek fick, inte minst genom sitt originella 13 Inledning 8. Citerat efter Jakobsson, Thales, klassifikationssystem, stor betydelse för Cassirers tänkande – han Jürgen Habermas Stockholm, 2005. kallade det till och med för ett ”organon för humanvetenskaplig ”Det symboliska 11. Zur Logik der forskning”.8 Det var också under åren i Hamburg, ofta med formgivandets befriande Kulturwissenschaften, Warburgs bibliotek som arbetsplats, som Cassirer färdigställde kraft” i Ord och Bild, #6 Göteborgs Högskolas sitt huvudverk - det tre band tjocka De symboliska formernas 2002, s. 86. årsskrift 1942 ; 1 filosofi : Band 1 Språk ( 1923 ) ; Band 2 Mytiskt tänkande ( 1925 ) och 9. Som nämndes ovan 12. Om Cassirers tid i Band 3 Kunskapens fenomenologi ( 1929 ).9 ( Jag återkommer till kom 1996 kom i engelsk Sverige kan man på detta bibliotek och dess roll i koncipieringen av de symboliska översättning en fjärde svenska läsa i Svante formernas filosofi i avsnitt 5. ) volym av De symboliska Nordins korta artikel 1933 flydde Cassirer, tillsammans med sin fru Toni, undan formernas filosofi : De ”Cassirer i Sverige”, Ord nazismen och kom först till Oxford och sedan, på initiativ av den symboliska formernas och Bild, #6 2002, samt dåvarande landshövdingen i Göteborg, filosofen Malte Jacobsson, metafysik. Denna volym, i Thomas Adrianssons till Sverige och Göteborg. som sammanställts Myt, värde och vetenskap : I sex års tid verkade Ernst Cassirer som professor i filosofi av John Michael Krois Ernst Cassirer i Sverige, vid Göteborgs högskola. Under denna period – han var alltså 60 och Donald Philip 1935–41, Åbo Akademi år när han kom till Sverige – lärde han sig svenska, läste svensk Verene är, med Krois förlag, 2004. På engelska filosofi och skrev böcker om Thomas Thorild, om René Descartes ord, ’kopplad till’ den kan man läsa om samma relation till drottning Kristina samt en bok om Axel Hägerströms på tyska 1995 utgivna ämne i Jonas Hanssons filosofi.10 Han färdigställde också Kulturvetenskapernas logik under texten Zur Metaphysik der och Svante Nordins Ernst sin tid i Göteborg.11 Vid sidan av sitt skrivarbete gav han, på tyska, symbolischen Formen. För Cassirer : The Swedish flera välbesökta offentliga föreläsningar.12 detaljer rörande denna Years, Peter Lang, 2006. Bland annat av rädsla för att falla i nazisternas händer vid fjärde volym, se Krois händelse av en invasion bestämde han sig för att acceptera en förord i The Philosophy of inbjudan till Yale University och vågade resan över Atlanten. I Symbolic Forms – Volume USA hann Cassirer skriva två större böcker – An Essay on Man och 4 : The Metaphysics of Myth of the State, båda ursprungligen publicerade på engelska – Symbolic Forms, övers. och hålla ett antal kurser, seminarier och föreläsningar innan han John Michael Krois, Yale oväntat dog i hjärtinfarkt den 13 april 1945. University press, 1996, s. ix ff. Cassirers filosofiska tänkande tar sig an det mänskliga 10. Denna bok finns sedan vetandets hela fält – allt från myter och ritualer till teoretisk 2005 också i svensk fysik och lingvistik – och kombinerar dessutom historiska och översättning : Axel systematiska undersökningar om vart annat. Han skrev om såväl Hägerström, övers Jim relativitetsteorin som om renässansen, om mytforskning såväl som 15 Inledning 13. Stefan Müller-Doohm, om afasi och trots den stora spännvidden i hans intressen framstår Adorno : a biography, hans tänkande ändå som väl sammanhållet. Förklaringen är nog att Polity Press, 2005, s. 196. han ständigt kretsade kring ett antal för honom avgörande problem 14. Ord och Bild #6 2002, s. 50. och frågor, som alla hade med det mänskliga medvetandes sätt att skapa sig en begriplig värld att göra. Ett grundantagande för hela hans filosofi var, som han själv skriver Kulturvetenskapernas logik, att det inte finns något fritt svävande medvetande bortom eller före det som vi möter i form av ord, bilder eller symboler. Medvetande i alla dess former finns endast i den mån det förkroppsligas i människans verk, det vill säga i symboler och symboliska praktiker – alltså i det han kom att kalla symboliska former. Cassirers forskning kring dessa olika symboliska former fokuserade den mänskliga erfarenhetens olika sätt att konkretiseras i religioner, språk, konst, vetenskap, myter, historia, teknik och ekonomi. Cassirers systematiska mångvetenskaplighet och bredd är utan tvekan en av anledningarna till att hans verk i dag ses som både relevant och framsynt. Likväl uppfattades han som gammaldags, politiskt otydlig och otidsenlig av sin samtid, på såväl vänster- som högerkanten av det politisk-filosofiska fältet. Theodor W Adorno kallar honom, i ett brev till Max Horkheimer från november 1934, för en ”konformistisk dåre”, vilket ger en aning om hur man såg på Cassirer i vänsterradikala kretsar under 1930-talet ;13 och vad gäller den motsatta ändan av det dåtida politiska spektrat konstaterar Peter Cassirer, Ernst Cassirers sonson, att om Martin Heidegger framstod som entydig segare i den berömda debatten i Davos 1929, så var det inte bara en fråga om filosofiska meningsskiljaktigheter utan berodde …alldeles säkert också på tidsandan. Heidegger framstod som den ”moderne” av de två och hans nationalsocialistiska Blut-und-Boden-existentialism hade vid den tidpunkten mycket mer vind i seglen än Cassirers idealistiska, universalistiska humanism.14 17 Inledning 15. Se Michael Friedmans Mötet i Davos mellan Ernst Cassirer och Martin Heidegger har A Parting of the Ways, i efterhand ofta skildrats ( och förståtts ) som en rent politisk Open Court, 2000, konfrontation mellan en åldrad försvarare av traditionell för en skildring av humanism och anhängare av Weimarrepubliken och den unge mötet i Davos och radikale tänkaren, i takt med tiden och med framtiden för en teori om dess sig. Riktigt så upplevdes säkert inte debatten av dem som var konsekvenser för 1900- närvarande – det rörde sig trots allt i första hand om oenigheter tals filsofins uppdelning kring hur man skulle tolka Immanuel Kants filosofi – men det i en ’kontinental’ och en var tydligt att Cassirer knappast hade samtidens öra.15 I den ’analytisk’ inriktning. föreläsning till Ernst Cassirers minne som Sven-Eric Liedman För en mer filosofiskt höll i Göteborg i maj 2008 konstaterade han apropå denna debatt orienterad genomgång följande : av vad debatten egentligen handlade om, Till Cassirers och Heideggers många åhörare hörde se Sven-Eric Liedmans också åtskilliga yngre personer som på olika sätt gjort ”A Universe of Symbols sig bemärkta, som Rudolf Carnap, en av den logiska – Ernst Cassirer in positivismens främsta företrädare, Joachim Ritter, berömd Göteborg and in the bland annat som utgivare av det mäktiga standardverket world” i Occasional Historisches Wörterbuch der Philosophie ( ofta kallat ”der Papers of the Swedish Ritter” ) och Emanuel Lévinas, som långt senare skulle bli Ernst Cassirer Society, #4, berömd för sina etiska teorier. Den unge Lévinas agerade särskilt s. 17 ff. för övrigt själv i Davos i ett litet filosofiskt studentspex 16. Sven-Eric Liedman, ”Ett där debatten mellan Cassirer och Heidegger parodierades. universum av symboler Lévinas spelade Cassirers roll och framställde den – Ernst Cassirers plats i ärevördige filosofen – som för året till och med var rektor världen och Göteborg”, för universitetet i Hamburg – som ett trist exemplar opublicerat svenskt av det som Nietzsche en gång kallade ”angeborene manuskript, på engelska Grauhaarigkeit”, medfödd gråhårighet, alltså ett slags som ”A Universe of antikverad humanistisk lärdom, som stod i bjärt kontrast Symbols – Ernst Cassirer till Heideggers ungdomligt fräcka filosofiska radikalism.16 in Göteborg and in the world” i Occasional Men i dag, och sedan ett antal år tillbaka, inspirerar Cassirer Papers of the Swedish Ernst återigen forskare från en mängd olika discipliner, och sådant Cassirer Society, #4, s. 10. som en gång uppfattades som förlegat och nattståndet i hans 19 Inledning
Description: